Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera hur Sida och Afrikagrupperna arbetar med hiv och aids i Sydafrika utifrÄn den postkoloniala kritik som riktats mot denna typ av arbete. Fokus ligger pÄ de problem och dilemman som finns i utvecklingssamarbetet med Sydafrika. För att fÄ en djupare förstÄelse och ytterligare ett perspektiv sammanför vi den postkoloniala teorin med teorier om hÀlsa. I det postkoloniala kapitlet behandlas bland andra Maria Eriksson Baaz och Pal Ahluwalias teorier om hur kolonialismen har skapat strukturer som pÄverkar Afrikabilden bÄde i vÀstvÀrlden och i Afrika idag. I teorin om hÀlsa utgÄr vi ifrÄn bland andra Deborah Lupton som menar att folkhÀlsa har en stark inverkan pÄ politiska och sociala strukturer som fungerar som ett moraliserande system och pÄverkar hur vi ser pÄ oss sjÀlva.

Sammanfattning HIV/AIDS Àr en epidemi i Sydafrika och antalet kvinnor som lever med denna sjukdom Àrhögre Àn mÀn. Studiens frÄgestÀllningar var, att genom organisationsrepresentanterna ta reda pÄ; vad berodde detta pÄ, hur smittades dessa kvinnor och hur upplevde och hanterade de sin sjukdom. Vilken hjÀlp och stöd fick de för att de skulle kunna leva ett nÄgorlunda normalt liv samt hur behandlades dessa kvinnor av omgivningen? Studiens metod var en kvalitativ studie bestÄende av fem intervjuer med personer som arbetar med dessa kvinnor inom den frivilliga organisationen, Treatment Action Campaign (TAC) i Kapstaden i Sydafrika.Vidare genomfördes en observationsstudie för att ge en ram för de genomförda intervjuerna.Studien visade att de olika kulturernas syn pÄ kvinnor, kvinnornas ekonomiska beroende av sina mÀn, mÀnnens sexvanor, fattigdom, vÄldtÀkter och okunskap om sjukdomen var de faktorer som bidrog till att flest kvinnor Àn mÀn blev smittade av HIV/AIDS.Genom TAC fick vi ocksÄ kunskap om att HIV/AIDS var en stigmatiserad sjukdom vilket gjorde det svÄrt för vissa av dessa kvinnor att tala öppet om sin status vilket i sin tur gjorde att de inte kunde fÄ hjÀlp, stöd, vÄrd och medicinerig. Dessa kvinnor kunde bli misshandlade, stenade eller dödade pÄ grund av sjukdomen, bÄde av sina mÀn och av andra i deras omgivning.Studien belyser Àven HIV/AIDS ur ett könsperspektiv eftersom det var fler kvinnor som smittades av sjukdomen..

This study's main aim is to contribute with an insight regarding how employees of the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) experience religion as a component of development work in religious contexts. The study focuses on whether or not religion is given enough space within Sida's development work and if the policies of Sida are enough to cover the needs in religious contexts. To answer these questions we have interviewed six employees of Sida which holds experiences of development work in religious contexts. The results show a lack of knowledge and encouragement of these questions within Sida and that the interviewees experience religion as a complex concept. The study also shows that the interviewees find policies, methods and tools within Sida as inadequate to cover the needs of religion in development work.

I den hĂ€r uppsatsen diskuteras begreppet paternalism sĂ„ som det anvĂ€nds av Danny Scoccia och Joel Feinberg. SĂ€rskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hĂ„rd paternalism. Begreppen Ă€r viktiga dĂ„ de Ă€r centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats Ă€r huvudfokus pĂ„ de moraliska begrĂ€nsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstĂ„r oundvikligen paralleller till moraliska övervĂ€ganden av mer privat karaktĂ€r. Även om uppsatsen inte lĂ€gger fram nĂ„gra argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner..

Sydafrika Àr ett land som Àr svÄrt drabbat av hiv smitta, drygt 10 procent av landets befolkning Àr smittade. Största andelen av dessa lever i provinsen KwaZulu-Natal vilken Àven har valts att utföra studien i. För att minska den hiv epidemi som rÄder och som leder till en sÀmre samhÀllsutveckling Àr det av högsta prioritet att arbeta förebyggande mot denna spridning. Syftet med studien har dÀrför varit att undersöka hur en livsstil kan förbÀttras bland skolelever samt hur eleverna kan bli mer delaktiga i det hiv förebyggande arbetet. För att uppnÄ studiens syfte har en deltagande observation genomförts.

Over 40 miljon people in the world suffer from hiv/aids today. Africa is the continent that is worst affected by hiv/aids but how is the situation in Sweden? Why is it so quiet concerning hiv/aids in Sweden? Our aim with this work was to find out about the hiv/aids situation in Sweden and particulary in Malmö. The result of our research was that hiv/aids have increased since the year 2000 and most of the people had caught the infection in other countries than Sweden. This raised our curiosity concerning how immigrants/refugees are being treated when they arrive in Malmö and what are being done to stop hiv/aids from spreading further.We became very disappointed when we realised how little that is actually being done and how poorly the collaboration between the institutions are working.

I denna undersökning vill vi belysa motiven bakom hur svenska smÄ- och medelstora företag har valt att internationaliseras till Sydafrika. DÀrifrÄn vill vi med hjÀlp av vÄra respondenters perspektiv klarlÀgga hur de kulturella skillnaderna upplevs, och hur Sydafrikas framtidsutsikter kommer att utvecklas. Sveriges insatser under Apartheid medförde en goodwill som vi Àr intresserade av att undersöka nÀrmare. Finns den kvar och hur pÄverkar den vÄra respondenters arbete i Sydafrika.Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr det empiriska underlaget Àr inhÀmtat genom intervjuer av personer pÄ ledande befattningar i fyra svenska smÄ- och medelstora företag med verksamhet i och till Sydafrika. Materialet har dÀrefter analyserats utifrÄn teoretiska utgÄngspunkter hÀmtade ur export- och kulturstrategiska infallsvinklar.Studien visar att svenska smÄ och medelstora företag internationaliseras till Sydafrika med huvudmotivet att öka företagets vinst.

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mÄl, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och Äterrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfÀllig för att utlÀsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sÀtt att bedriva utvecklingssamarbete pÄ. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man inom nÄgra av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tÀnkande kring resultatmÀtning, vad som pÄverkat denna utveckling och vad det har fÄtt för konsekvenser. Slutsatserna Àr att de enskilda organisationerna som ingÄr i denna studie har ökat sin ambition att mÀta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal Är tillbaka och lÀrt sig och utvecklats mycket pÄ omrÄdet. I vilken utstrÀckning de pÄverkats av externa krav i omstÀllningen Àr svÄrt att avgöra, men ökade krav har fÄtt konsekvenser för organisationerna.

Examensarbete pĂ„ lĂ€rarprogrammet av Emma SĂŒttenbach, höstterminen 2007.Handledare: Susanne Hansson. ?Sydafrika ? En studie av tvĂ„ sydafrikanska skolors arbete mot rasism?Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka om tvĂ„ sydafrikanska skolor arbetar mot rasism. För att svara pĂ„ syftet har en forskningsfrĂ„ga skapats:1.Hur arbetar lĂ€rarna i tvĂ„ sydafrikanska skolor mot rasism?För att besvara pĂ„ min forskningsfrĂ„ga utförde jag fem kvalitativa intervjuer med öppna frĂ„gor till lĂ€rare som representerade tvĂ„ skolor i en stad i Sydafrika.

Diskriminering, trakasserier och vÄld Àr nÄgot som homo, bi- och transsexuella fÄr utstÄ i stora delar av vÀrlden. Hbt-personer löper stor risk att försÀttas i fattigdom och stÀllas utanför samhÀllet pÄ grund av deras sexuella lÀggning. Fram tills nu har hbt-frÄgor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, Àven dÄ vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprÀttade Är 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebÀr att alla mÀnniskor ska ha lika vÀrde och rÀttigheter oavsett sexuell lÀggning eller könsidentitet. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rÀttigheter ska inkluderas inom alla arbetsomrÄden.

Det senaste decenniet har Sydafrika genomgÄtt enorma förÀndringar. Landet har lÀmnat det minoritetsstyrda apartheidsystemet och blivit demokratiskt. Att förÀndringar fÄr olika följder Àr givetvis sjÀlvklart, kanske relaterar de flesta till den kraftiga ökningen av vÄldsbrott. Det finns dock Àven en annan typ av brott som ofta kommit i skymundan i den nuvarande debatten det Àr s.k. White-Collar Crime, vilket jag har valt att undersöka i min uppsats.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete Àr att bidra med kunskap om vilka möjligheter, samt svÄrigheter det finns med att implementera en ny lÀroplan. För att vidare konkretisera syftet har tre frÄgestÀllningar tagits fram:1. Vad har verksamma inom skolvÀsendet i Sydafrika för uppfattningar om den nya lÀroplanen?2. Vilka möjligheter samt hinder ser de verksamma inom skolvÀsendet i Sydafrika med den nya lÀroplanen?3.

Hur kan Uganda, ett fattigt och konfliktfyllt land, ha vÀnt sin HIV/AIDS-kurva medan HIV/AIDS i Botswana, ett resursrikt och stabilt land, formligen har exploderat? För nÀrvarande finns inga sÀkra svar om vilken ÄtgÀrd som var avgörande för minskningen. Vi framlÀgger i vÄr studie tesen att det civila samhÀllet har betydelse vid HIV/AIDS-bekÀmpning och bör inkluderas i HIV/AIDS-arbetet. Vi framlÀgger Àven att för en lyckad HIV/AIDS-bekÀmpning krÀvs interaktion och samarbete mellan det civila samhÀllet och staten samt det internationella givarsamfundet. Detta dÄ det civila samhÀllets funktioner Àr beroende av staten och det internationella givarsamfundet.VÄr metod Àr separata fallstudier av lÀndernas HIV/AIDS-policys.

BistÄndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem sjÀlva och mottagarlÀnderna. Samtidigt som relationen ska vara jÀmlik brottas bistÄndsorganisationerna Àven med problemen kring hur fördelningen av bistÄndsresurser ska bli sÄ rÀttvis som möjligt.Denna studie Àr en kritisk diskursanalys av sju Ärsredovisningar utgivna av den statliga svenska bistÄndsorganisationen SIDA/Sida Ären 1976/77 till 2005. I dessa Ärsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistÄnd och bistÄndspolitik.I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistÄnd i fyra olika diskurser. Dessa Àr BistÄnd som samarbete, BistÄnd pÄ grund av fattigdom, BistÄnd som uppgift och BistÄnd och rÀttvis fördelning.De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprÀtthÄllandet av en postkolonial bistÄndsdiskurs dÀr stereotyper kring bistÄndsgivare och ?tagare Àr mycket tydligt.

Att smittas och vara smittad av HIV kan innebÀra ett stort lidande för individen och det Àr viktigt för vÄrdpersonal att fÄ förstÄelse för hur de signaler de sÀnder ut pÄverkar individen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla kunskap om vÄrdpersonals attityder till personer med HIV/AIDS. Nitton kvantitativa och kvalitativa studier analyserades enligt integrerad översiktsmetod. Det resulterade i tre omrÄden som svarade pÄ litteraturstudiens frÄgestÀllningar vilka var attityder till personer med HIV/AIDS, faktorer som kan pÄverka till person med HIV/AIDS och pÄverkan pÄ person med HIV/AIDS. Attityderna var överlag positiva, men nÄgot negativare för attityder till homosexuella och missbrukare med HIV/AIDS.